Musikens roll i svensk film: Från Bergman till nutid
Musik har en unik förmåga att förstärka filmupplevelsen, skapa stämning och väcka känslor. I svensk film har musiken spelat en avgörande roll genom åren. Dess utveckling speglar samhällets förändringar, den tekniska utvecklingen och musiklivets mångfald. Från Ingmar Bergmans klassiska verk till dagens filmer, och med organisationer som STIM som vakar över upphovsrätten, fortsätter musiken att vara en vital del av svensk filmkonst.
Bergmans ljudlandskap
Ingmar Bergman, en av Sveriges mest framstående regissörer, var känd för sin noggrannhet med filmens alla delar – inte minst ljudbilden. Han såg musiken som en integrerad del av sitt filmspråk. Bergman använde ofta klassisk musik för att skapa djup och förstärka de känslomässiga lagren i sina verk. Ett exempel är den gripande användningen av Bachs cellosvit nr 5 i ’Viskningar och rop’, där musiken speglar karaktärernas inre lidande. Samspelet mellan musik och bild är påtagligt i Bergmans filmer, vilket understryks i recensionen ”Dagens skiva: Ingmar Bergmans filmmusik i en utsökt samling” i Dagens Nyheter. Bergman ansåg att ljudbilden var extremt viktig.
Journalfilmens tidiga musik
Redan under stumfilmseran ackompanjerades filmerna av levande musik. Med ljudfilmens genombrott på 1930-talet blev musiken en fast del av filmupplevelsen. I de tidiga journalfilmerna, som visades på biograferna, användes musik för att förstärka nyhetsinslagen. Filmarkivet.se visar hur bakgrundsmusik användes i journalfilmer, som var en viktig del av bioprogrammet.
Musikalens intåg
Musikalgenren fick också fäste i Sverige. Ett tidigt exempel är den charmiga musikalen ’Torget’ från 1960, med Lill-Babs och Monica Nielsen, där sång och dans är centrala element. Även om det inte skapats lika många svenska musikaler som i Hollywood, finns det flera exempel på filmer där musiken spelar en avgörande roll, som ’Sällskapsresan’ (1980) med sina populära låtar.
Genrebredd i svensk filmmusik
Sverige har en rik musiktradition, vilket gett filmskapare stora möjligheter. Denna bredd avspeglas i svensk film. Inom folkmusiken finns exempel som ’Så vit som en snö’ (2001), där fiol och dragspel skapar en känsla av svensk landsbygd. Klassisk musik har använts i många dramer och thrillers. Populärmusiken har också haft en stor plats, från Cornelis Vreeswijks visor i filmer som speglar 1960- och 70-talen, till modern pop i ungdomsfilmer. Jazz fick ett uppsving genom filmen ’Monica Z’ (2013), som skildrar Monica Zetterlunds liv. Ett annat exempel är visan i ’Torsk på Tallinn’ (1999) och hårdrock i skräckfilmen ’Låt den rätte komma in’ (2008). I modern tid är ett framstående exempel balladen ”Gabriellas sång” från Kay Pollaks film ”Så som i himmelen” (2004). Ett annat exempel på lyckad synergi mellan film och musik är ’Jalla! Jalla!’ (2000) och Daniel Lemmas ’If I Used to Love You’. Aftonbladet har belyst frågan om bristen på nya, klassiska svenska filmlåtar.
Betydelsefulla kompositörer
Vid sidan av befintlig musik har Sverige en tradition av originalkomponerad filmmusik. Stefan Nilsson är ett framstående exempel, med ’Gabriellas sång’. Björn Isfält, känd för sitt arbete med Astrid Lindgren-filmatiseringar som ’Ronja Rövardotter’, skapade musik som förstärker den magiska atmosfären. Andra viktiga namn är Jan Johansson (’Pippi Långstrump’) och Matti Bye (’Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann’). På senare år har Ludwig Göransson vunnit Oscars för sin filmmusik, och Jacob Mühlrad har blivit ett framstående namn inom svensk filmmusik.
STIM och framtidens filmmusik
Filmmusiken i Sverige fortsätter att utvecklas, men det finns utmaningar. Streamingtjänsternas intåg har påverkat hur musik används och licensieras. Tidigare hade en film ett begränsat antal musikstycken, men nu kan en film teoretiskt sett innehålla hur mycket musik som helst. Detta ställer nya krav på rättighetsklarering. Här spelar STIM (Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå) en viktig roll. STIM ser till att musikskapare får ersättning när deras musik används, oavsett om det är i film, på radio eller via streaming. STIM grundades 1923 och har sedan dess arbetat för att skydda musikskapares upphovsrätt. Redan 1943 tog staten en aktiv roll i STIM:s styrelse, vilket visar musikens kulturella betydelse. Upphovsrättslagen har reviderats flera gånger, senast 2005, vilket påverkar hur musik kan användas i film. STIM har anpassat sig till den digitala utvecklingen, bland annat genom att starta internettjänster redan 1997. De har också etablerat ICE (International Copyright Enterprise) tillsammans med brittiska PRS for Music och tyska GEMA, för att hantera den ökande komplexiteten i musikrättighetsförvaltningen. Allt detta påverkar villkoren för filmmusikskapare i Sverige. Genom att säkerställa rättvis ersättning bidrar STIM till en hållbar miljö för nyskapande av musik, och genom initiativ som Stim Music Room, stöttas musikskapare, inklusive de som arbetar med filmmusik. Wikipedia beskriver hur STIM, Statens musikverk och andra organisationer bidrar till svenskt musikliv, och därmed också till svensk filmmusik.
Framtiden
Framtiden för svensk filmmusik är ljus, med en rik historia att bygga på och nya möjligheter som öppnar sig. Genom en kombination av originalmusik, en medveten användning av den svenska musikskatten och ett fungerande system för upphovsrätt, kan vi förvänta oss fler minnesvärda filmlåtar och en fortsatt stark koppling mellan musik och rörlig bild i Sverige.