Musikterapi: Hur toner kan läka och hela
Musikterapi – en väg till välbefinnande
Musik har i alla tider varit en källa till glädje, tröst och gemenskap. Musikens roll sträcker sig långt bortom underhållning; den har en djupgående förmåga att påverka oss, både fysiskt och psykiskt. Musikterapi, en växande och alltmer erkänd behandlingsform, utnyttjar just denna kraft för att främja läkning och ökat välbefinnande. Forskning bekräftar det många av oss redan intuitivt känt: musik kan vara medicin.
Vad är musikterapi
Musikterapi är en evidensbaserad behandlingsform som använder musikens inneboende egenskaper för att främja hälsa. Som beskrivs hos Suomen musiikkiterapiayhdistys ry, handlar det om en interaktion genom musik. Målet är inte musikalisk prestation, utan att genom musikaliska upplevelser skapa positiva förändringar. Det kan handla om att lyssna, skapa, sjunga eller röra sig till musik. Terapiformen kan användas för att behandla och lindra en rad olika tillstånd och anpassas efter individens specifika behov och förutsättningar.
Musikens effekt på hjärnan
Forskning visar att musik påverkar hjärnan på djupet, bland annat det limbiska systemet, som styr våra känslor. Musik aktiverar också hjärnans belöningssystem genom att frigöra dopamin, vilket ger känslor av välbehag. Denna information styrks av forskning vid bland annat Lunds Universitet, där man ser musikens potential som en underutnyttjad kraft för bättre hälsa. Eftersom musik aktiverar hjärnans belöningssystem och frisätter dopamin, kan detta bidra till att minska upplevelsen av smärta och ångest. Även om vissa aspekter av musikbearbetning är mer framträdande i ena hjärnhalvan, involverar musik i hög grad båda hjärnhalvorna. Denna breda aktivering bidrar till musikens mångsidiga och positiva effekter.
Musikterapins tillämpningsområden
Musikterapi används inom en rad olika områden, från psykiatri och neurologi till smärtlindring och palliativ vård. Inom psykiatrin har musikterapi använts under lång tid, och idag används metoden även vid tillstånd som utbrändhet, depression och ångest. Musiken kan erbjuda en trygg plats där det är möjligt att utforska och bearbeta svåra känslor. Att spela instrument kan vara ett sätt att uttrycka ilska eller frustration, medan musiklyssnande kan väcka positiva minnen. 1177 beskriver hur musikterapi kan ge tillgång till ett eget språk, och på så vis kan musikterapi fungera som en nyckel för att bearbeta och hantera det som känns svårt.
Musikterapi har även visat lovande resultat inom smärtlindring. En analys från forskarnätverket Cochrane visade att cancerpatienter som fick musikterapi upplevde minskad ångest och smärta. I genomsnitt minskade ångesten med 20 procent hos de patienter som deltog i musikterapi. Liknande resultat har setts i studier där musik använts för att minska smärta efter operationer, vilket ibland lett till minskat behov av smärtstillande mediciner. Inom palliativ vård används musikterapi för att minska smärta och stress och på så vis bidra till ökat välbefinnande. Mer information om detta finns hos Region Stockholm. Musikens positiva effekt vid cancerbehandling beskrivs även i Aftonbladet.
För personer med neurologiska sjukdomar och skador, som stroke, Parkinsons sjukdom och demens, kan musikterapi göra stor skillnad. Genom att stimulera hjärnan kan musik bidra till att återfå förlorade funktioner, förbättra motoriken och väcka minnen. Neuro beskriver hur Funktionsinriktad Musikterapi (FMT) används, där musik och rörelse kombineras. FMT-metoden involverar användningen av musikinstrument, såsom trummor och cymbaler, i syfte att stimulera specifika kroppsrörelser. Neurologisk Musikterapi (NMT) är en annan metod som används för rehabilitering, och fokuserar på hur musik kan påverka hjärnans funktioner kopplade till rörelse, tal och kognition. Guided Imagery and Music (GIM) är en metod där patienten lyssnar på utvald klassisk musik och delar sina inre upplevelser, bilder och känslor med terapeuten.
Former av musikterapi
Musikterapi kan utövas individuellt eller i grupp, och vara receptiv (lyssnande) eller aktiv (skapande). Oavsett form anpassas terapin efter individens behov. Här är några exempel:
Individuell musikterapi: En patient med ångestproblematik kanske börjar med att lyssna på lugnande musik tillsammans med terapeuten. Därefter kan patienten få prova att spela på ett enkelt instrument, som en klangskål, för att uttrycka sina känslor. Terapeuten stöttar och vägleder, och samtalet kring upplevelsen blir en viktig del av processen.
Gruppmusikterapi: En grupp personer med demens samlas och sjunger välkända sånger från deras ungdomstid. Detta väcker minnen och skapar gemenskap. Kanske får de också prova att spela enkla rytminstrument tillsammans, vilket stimulerar både motorik och social interaktion.
Funktionsinriktad Musikterapi (FMT): En person som återhämtar sig från en stroke använder trummor och cymbaler för att träna upp rörelseförmågan i armar och händer. Musikterapeuten anpassar övningarna efter personens förmåga och utmaningar, och musiken blir en motiverande faktor i rehabiliteringen.
Musikterapi i praktiken
Musikterapi är en interaktiv process. Det handlar inte om prestation, utan om att använda musikens kraft för att uttrycka sig och bearbeta känslor. En musikterapeut är en professionellt utbildad person som anpassar behandlingen. En session kan innebära att lyssna på musik, skapa egen musik, sjunga, spela instrument eller röra sig till musik. Allt sker i en trygg och stödjande miljö.
Utmaningar och begränsningar
Även om musikterapi har visat sig vara effektivt för många, är det inte en universallösning. En person med svår depression kanske inte svarar lika bra på musikterapi som en person med lindrigare ångest. Dessutom kan tillgången till kvalificerade musikterapeuter variera beroende på region, och musikterapi är inte alltid tillgängligt inom den offentliga vården. Det är också viktigt att komma ihåg att musikterapi inte ersätter traditionell medicinsk behandling, utan snarare fungerar som ett värdefullt komplement.
Framtidens musik inom vården
Trots den växande evidensen för musikterapins positiva effekter är det fortfarande en underutnyttjad resurs. Forskare och experter inom området, bland annat de vid Lunds Universitet, efterlyser en ökad integrering av musik i vården och i vårdutbildningar, samt en nationell linje för musik i vård och omsorg. Musik har stor potential, både i behandlande och förebyggande syfte. Mer forskning behövs, bland annat kring optimal anpassning för olika patientgrupper och effektiva mätmetoder. SBU belyser behovet av mer forskning kring musikterapi vid schizofreni. Intressanta studier pågår, bland annat vid Drottning Silvias barnsjukhus, och Karolinska Institutet bedriver aktiv forskning.
Musik för välbefinnande
Musikterapi påminner oss om musikens inneboende kraft – att beröra, läka och förena. Genom att öppna våra sinnen för musikens språk kan vi alla ta del av dess potential. Om du är nyfiken på musikterapi och vill veta mer, kan du söka efter legitimerade musikterapeuter via Svenska Förbundet för Musikterapi SFM.
Sammanfattning
Musikterapi är en behandlingsform med starkt vetenskapligt stöd som använder musik för att förbättra människors hälsa och välmående. Den kan lindra smärta, minska ångest, hjälpa vid neurologiska sjukdomar och bidra till ökad livskvalitet vid psykisk ohälsa. Musikterapi är en växande disciplin med stor potential att spela en ännu viktigare roll inom framtidens vård och omsorg.