Vistolkningar i andra genrer
Den svenska vistraditionen har djupa rötter i den svenska myllan och har kommit att påverka också andra genrer inom Sveriges musikliv. Det är till exempel mycket vanligt att såväl svensk rockmusik som svensk popmusik innehåller rena berättelser och inte minst Lars Winnerbäck förnyade den svenska popgenren genom att koppla den närmare den svenska vistraditionen. I likhet med exempelvis Cornelis Vreeswijk och Evert Taube så arbetar Winnerbäck på ett briljant sätt med återkommande karaktärer i väl utvecklade universum och många av hans låtar har också väl utvecklade berättelser med fin utvecklad dramaturgi.
Ett annat sätt för visan att tränga sig in i den svenska musikvärldens alla genrer är genom olika kreativa tolkningar av klassiska visor. En av de artister som har tolkat och omarbetat visor till odödliga klassiker i ny tappning är Joakim Thåström, som bland annat tagit sig an både
Carl Michael Bellmans Märk hur vår skugga och Evert Taubes Balladen om briggen blue bord av hull med sitt band Imperiet och Cornelis Vreeswijks Ballad om en gammal knarkare, i sin solokarriär.
Även inom den svenska punkscenen kryllar det av tolkningar, hyllningar och egna versioner av gamla svenska visor. Trallpunkbandet C
harta 77 har bland annat gjort en tolkning av Stefan Demerts Balladen om den kaxiga myran, Strebers har tolkat Mikael Wiehes Flickan och kråkan och Dia Psalma har gjort en version av Contacts klassiker Hon kom över mon.
Andra exempel på giganter som gjort andras visor till sina egna är Håkan Hellström som gjort en mycket fin version av Olle Adolphsons Trubbel och Evert Taubes Så länge skutan kan gå, samt Lars Winnerbäck som både gjort en fin version av Cornelis Vreeswijks Fredrik Åkares morgonpsalm och som framförallt gav nytt liv åt Ragnar Borgerdahls klassiker Hum hum från humlegården som blev en dunderhit 2004 när Winnerbäck stod på toppen av sin karriär.
Tolkningar och hyllningar kan också ta sig andra uttryck än rena covers. När den svenska hiphopen slog igenom på 90-talet så gjorde sig exempelvis Latin Kings snabbt ett namn, bland annat genom att sampla Astrid Lindgrens sång om Emil i Lönneberga i låt Snubben.
Den svenska visan är med andra ord inte beroende av visformen för att fortsätta frodas och göra avtryck. Här har endast ett axplock nämnts och det finns givetvis en stor rad fler och både äldre och nyare exempel att finna för den som är intresserad.